fbpx

80 % kan inte namnge en enda nätbutik med hållbarhetsprofil

Wow! Eller ojdå? Siffran är en sneakpeak ur nästa Bring Research-rapport, och avslöjades under senaste Gmeet. Undersökningen visar att shoppingbeteendet har förändrats under det senaste året, speciellt bland unga. Nu vill fler shoppa i en hållbar nätbutik. E-barometern talar samma språk. Visst blir man lite hög av möjlighetskänslor? 

Bakläxa på hållbarhetsarbete eller på kommunikationen? 

Det som slår mig är att många e-handlare försöker göra rätt kring hållbarhet. De försöker välja rätt varor att sälja, erbjuda ekologiskt utbud, fair trade, köpa hållbara långväga transporter och packa i rätt emballage. De försöker också att hitta olika sätt att hjälpa konsumenten att välja rätt. Vi kan så klart alla göra mycket mer. 

MEN det är uppenbart att vi behöver synliggöra det vi faktiskt klarar av att göra hittills. För ett väl genomarbetat hållbarhetsarbete ska inte gömmas i en trist länk i sidans footer som leder till en text som är lika upphetsande som de juridiska köpvillkoren. Det är dags att titta på hur vi kommunicerar hållbarhet i våra nätbutiker. Vi kan faktiskt bättre! 

Vi säljer gärna hållbara leveranser, men de behöver definieras 

Mycket i debatten har handlat om transporter och onödiga returer, med all rätt. Frakt är en stor miljöpåverkare. Men det är komplext att förstå vad som faktiskt ÄR en hållbar leverans. Det behövs mer forskning, fler samarbeten, fler debatter, fler initiativ och innovationer för att få det bättre definierat. Annars blir det svårt för oss e-handlare att presentera hållbara leveransalternativ på ett trovärdigt sätt i nätbutiken. En rejäl spotlight på leveransfrågan vore bra. 

"Men det är komplext att förstå vad som faktiskt ÄR en hållbar leverans."

Jag älskade när Apotea gick ut med sina nya miljökrav om att fordon måste hålla en viss miljöklass för att släppas in till deras logistikcenter i Morgongåva – det riktade ljuset mot leveransfrågan. För vem passar bättre, att sätta saken på agendan, än en stor nätbutik som också är en av Sveriges populäraste? För en logistikaktör, som kanske äger få fordon själv, känns det säkert svårare att ställa hårda krav på underleverantörers fordonspark när hotet om chaufförsbristen hänger i luften… 

Komplexa frågor (som får långa krångliga svar) uppstår ofta ”enkla sanningar” i tomrummet. Som att en långsam leverans egentligen är samma sak som en hållbar leverans. Det känns lite farligt. Så klart är det dåligt att flyga in varor från Asien. Men snabba leveranser i last mile är starkt efterfrågade av konsumenter och driver på      e-handelns tillväxt. Då behöver vi berätta på ett tydligare sätt vilka faktorer som gör en leverans hållbar, som ruttoptimering eller val av bränsle och inte svartmåla leveranshastigheten. 

När jag stirrade på mobilkartan vid 20-tiden häromkvällen och läste något i stil med; ”Din leverans beräknas anlända om 60 min. Det är 27 stopp kvar”, då funderade jag på hur det känns att vara pricken som rör sig på kartan? Hållbarhet handlar också om människan. Jag drömmer om den dag där vi kan märka upp en leverans i kassan med Fair Delivery.

Behovet av metoder att betygsätta 

Hur ska vi hjälpa konsumenter att hitta hållbara nätbutiker? Ett tänkbart sätt är bland annat stämplar, märkningar eller certifieringar. Vissa har genom tiderna visat sig vara ihåliga och andra rätt kraftfulla. 

Det ska bli spännande att följa de initiativ som pågår kring att definiera hållbar e-handel. Vilka kriterier ska vara hygienkrav för att en nätbutik ska klassas som hållbar? 

På Gmeet hölls en workshop om hållbarhet utifrån ett e-handelsperspektiv, där det formligen bubblade av idéer! Ingen ville egentligen sluta när tiden var ute. Helt uppenbart finns det ett stort intresse och en positiv energi i branschen för den här frågan. Det är ett viktigt ämne som vi alla måste fortsätta att jobba med.

Jenny Linder

Nordic E-Commerce Manager at RFSU AB. Former marketing manager at Bring A/S. First to join and believe in Gmeet when the idea was born.